Nu har novemberrusket på allvar börjat krypa innanför skinnet. Fukten och kylan är nästan omöjlig att värja sig mot. För att hålla värmen, om än kanske bara på ett intellektuellt plan så har jag skaffat en tjusig korg där jag förvarar mina garner. Jag tycker inte bara att det ser varmt och trevlig ut, dessutom är det inspirerande att ha pysselmaterial framme för att öka på oddsen att virknålen ska åka fram när jag minst anar det. Och då kanske min mössa som jag började på i oktober kan bli klar, redan innan öronen trillar av.
2 kommentarer:
De där garnerna påminner mig om när jag var liten o en gång om året på hösten samlades alla tanter plus min mamma vid bäcken vid vårt hus för att färga garn.
Det låter som ett minne som jag också skulle vilja ha. Jag vet ju inte om det är ett trevligt minne, men det låter väldigt fint att färga garn vid bäcken.
Hoppas att jag blir en sån tant en vacker dag.
Skicka en kommentar