Det är något på gång

Man säger att trampat jordgolv är primitivt.
Det må så vara.
Men jag har nog aldrig känt att jag längtat så mycket efter jord under skosulorna som nu.
De dammade hyllorna, vita fint målade väggar, städat kontorsgolv och produktionskrav. Det är ett sätt. En väg.
Men det är tveksamt om det är min väg.
Rastlösheten champagnebubblar och alla höstlöv vill att jag ska titta på dem. Vartenda ett.
Alla stigar vill bli promenerade och höstluft längtar in i mina lungor.
Jag vet inte om detta är ett förstadium till galenskap eller tillfrisknande.
Men det kan göra detsamma.