I lördags agerade jag taxi till Tord och Jenny. Jag skulle bara köra litet i stan. Jag kände mig litet nervös, Malmöfestival, folkvimmel... och bad att Jonas skulle följa med. Till en början gick allt bra.
Det slutade att gå bra ungefär 200 meter från garaget. Då börjar det låta som en bilskrot från det högra bakhjulet.
Försiktigt försöker jag rulla in i garaget. I en korsning, inte mer än 20 meter från garaget stannar bilen.
Den går faktiskt inte en millimeter till. Den står helt stilla.
Men Möllan är ett ypperligt ställe att få problem på. På mindre än en minut strömmar människor till mig, Jonas och Hondan.
Kidsen hjälper till att putta bilen, en kille kommer med råd och en litet äldre man provstartar och ger sin analys.
Det var tydligen något med en broms, kanske rost och kanske kostsamt.
Den hjärtliga hjälpen från alla människor får hoppet om universum att lysa klart. Jag är så tacksam.
Vi lyckades sedan försiktigt köra bilen till Möllevångens bilcity.
Jag är bara så oändligt tacksam att inte bromsen gav upp mitt på motorvägen, utan 200 meter från närmsta verkstad.
Om jag någonsin tvivlat på änglavakt så har jag slutat tvivla nu.
1 dag sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar