
Vemod, fundersamhet och stress.
Jag skulle behöva knådas ihop så att jag inte flyter ut, svävar iväg och sprids för vinden. Tankarna rinner iväg i takt med sekunderna. Koncentration, fokus och riktning är bara ett spöke, suddigt i konturerna och svårt för mig att tolka. Jag vet inte om jag ska låta det vara eller kämpa emot.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar