Häromdagen var jag lite halvvilse och ute på en dammig skånsk landsväg. Jag oroade mig för klockan, dammet, bilen och mitt jobb. Mitt på ett fält, på båda sidor om vägen ser jag minst femton fasantuppar. De går mest runt och befinner sig läskigt nära vägen. Jag stannar och bara tittar på dem eftersom jag är ensam bilist på grusvägen. Fasanerna tittar på mig och sprätter runt. Jag har aldrig sett så många fasaner på en och samma gång.
Det är lite lustigt, för häromveckan var jag också ute och körde på en ödslig landsväg och så ställer sig en fasan precis i vägkanten och bara stirrar på mig. Men sedan tänkte jag inte så mycket mer på det. Nu var det som att den här fasanflocken verkligen ville få mig att förstå något.
Kanske något enligt Solöga. Jag vet inte.
Fasanen enligt Solöga:
Ta din kunskap på allvar och använd dig av den. Praktisera din visdom. Din gåva är att vara medveten om din egen visdom.
Fasanen sade: Jag och visdomen är ett. Jag praktiserar min visdom för att överleva. Här gäller det för dig att kliva ur rädslorna.
Till exempel rädslan att inte ha något att komma med, att inte vara värd något eller att inte kunna bidra med något. Just du har något speciellt. Inse det.
5 kommentarer:
Det verkar vara din grej nu med fåglar och vägar. Kollat upp vad gräsänder står för - särskilt stor grupp gräsänder på väg vid fullmåne :)
And står för att leva sin dröm här och nu. Det handlar om att våga leva sin dröm i kärlek.
Jag vet inte om det på något sätt blir tydligare när djuren bokstavligt talat korsar ens väg. Det blir extra tydligt att man måste lyssna då?
:)
Eller så börjar vi leva vår dröm här och nu mer och mer ... ;)
Så sant. Det går att tolka det lite mer positivt! Det är underbart att tänka så, att vi redan är på väg... Det glömmer jag alldeles för ofta.
När vi åkte där och såg fullmånen som vi först trodde var solen och änderna vägrade stiga av vägen ... då var det en plats jag gärna var på - och vi var på väg till ngt jag gärna ville ... så varför inte ;)
Skicka en kommentar