Fulltankad almanacka och stresshormon i all ära. Det är världsligheter som måste hanteras, övervinnas, minimeras. Jag vet att jag inte är ensam i den här kampen mellan mig själv och tiden. Jag vet att det är många med mig som vill leva ett sant liv utan magknip och migrän. (mina två m)För att ta ytterligare ett steg bort från prestationsångest och alla annan ångest så har jag börjat meditera i bilen. Så klart inte då jag kör, men då bilen är parkerad mellan olika aktiviteter så klämmer jag in några minuters meditation.
Klämmer in låter förstås sjukt, stressat och krystat. Som ett sug efter vardagsnirvana. Men det är mitt sätt att göra något, mitt sätt att fortsätta på rätt väg utan att riktigt ännu spendera större delen av dagen i meditation.
Det är väldigt lugnande, fokuserande och energigivande. Vägen till lycka går inte genom stress, prestation och yttre elände. Jag vet det och måste hitta ett sätt att agera klokt. Att spendera tid i den skyddande bilen är väldigt behagligt. Jag kan sitta där på en parkeringsplats och bara låta universums ljus skölja över mig. I bilen är jag alldeles ensam.
Det är det bästa vardagsnirvanat jag uppfunnit på länge. Det är så klart inte lösningen på alla problem, men det är ytterligare steg på en väg som känns rätt. Det är en utandning i hålla-andan-världen. En utandning som jag behöver.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar