tisdag 13 april 2010

Varför må dåligt när jag kan må bra

Självklart vill jag vara en väktare av god kultur.
Men ännu hellre vill jag vara ärlig.
Och då måste det erkännas att det finns få filmer som skänker så mycket underhållning och glatt humör som Dagissnuten med Arnold Schwarzenegger.
Jag är helt allvarlig. Filmen är från 1990 och i mitt tycke sjukt sevärd.

Förutom underbara repliker och roliga scener så spelar en iller en viktig roll. Det gillar jag skarpt.

Jag har blivit så otroligt känslig för otäcka filmer de senaste åren. Jag kan efter litet mental förberedelse fortfarande kolla på vanlig skräckfilm och tycka att det är skoj. Men zombiefilm och action som alltid var lättsmält tidigare går inte. Jag börjar drömma mardrömmar och får otäcka minnesbilder i flera månader. Jag kan inte förstå varför jag ska se otäcka saker när jag faktiskt kan välja att se fina saker.
Jag är helt uppriktigt mycket glad över min nyfunna förtjusning över feel-goodfilmer som är mer lättsmälta än filosofiska tungviktare som Ägget är löst och The neverending story...

Inga kommentarer: