Så här ser den alltså ut. Tillfälligt sovande på en parkering i Brösarp.
Hondan.
Vägarnas springare och löningens apportör.
Hondan...
Den ångestfulla dödsmaskinen som går i över 90 kilometer i timmen och får mig att svettas mer än elva boxningspass.
Vägmaskinen som lägger asfalt bakom sig och ger mig spänningshuvudvärk på världsrekordtid.
Hondan...
Som jag bestämt mig för att bli bästa vän med.
Jag undrar när den och trafiken ska förstå det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar