Kollaps

Den här helgen har jag stiftat bekantskap med uttrycket kollapsforskning.
Det var ett helt nytt forskningsområde för mig. Hand i hand med djupdykningen i ämnet så har mitt immunförsvar genomgått en kollaps och jag har den värsta förkylningen på säkert ett decennium. I en lång parad av tekoppar och vattenglas har jag dränkt mig själv i David Jonstads senaste bok Kollaps -livet vid civilisationens slut.

Den är omåttligt svår att lägga ifrån sig och även om det inte är en bok som gör en sådär värst munter så är det ljuvlig läsning för alla som gillar undergångsfilm men har kvar en gnagande känsla av att allt inte står rätt till även efter eftertexterna. Den är också användbar för oss som saknar Mad Max-solbränna, Kevin Costner-gälar, inte tillhör na´vi-folket eller är så pricksäkra med skjutvapen. Själv är jag sämst på Kalashnikov. Jag har provat och det var långt ifrån någon självförtroendeboost. Men framförallt passar den väl den som inser att samhället och civilisationen som den ser ut idag inte är hållbar.