torsdag 17 december 2009

Därför är det så jävla svårt

Det är nyttigt att röra på sig.
Det vet alla.
Det håller alla med om.
Nyttigheten i kroppsrörelser har vetenskapen bevisat.
Och vetenskapen vet mer än både mamma, pappa, fröken i skolan och gud tillsammans.
Så är det med det.

I media, runt fikabord och på kontor pratas det om den utebilvna träningen. Jag pratar också om den. Den träning som inte orkas, inte hinns med. Det dåliga samvetet växer.

Jag pratar om motivationen som är svår att hitta.
Men har jag letat?
Har jag letar helhjärtat?
Har JAG letat?

Varför har glädjen och lusten till att röra på mig försvunnit?
Rörelse, motion, träning bör utföras på ett strukturerat sätt. Men i samma andetag blir det kravfyllt. Och i mina ögon automatiskt urtråkigt.
Att det skulle vara roligt att röra på sig låter för bra. För att hålla med om det måste man nog vara elit.
För hela tiden hör jag om bristande motivation, svackor, förkylningar, sträckningar och överbelastningar.
Träning är synonymt med problem. I centrum står det tråkiga. Att det är dyrt, tidskärvande, hysteriskt, jobbigt, farligt…

Träning är sammankopplat med stress. Med något som ska pressas in i ett redan pressat tidsschema. Det är ytterligare en punkt på duktiglistan att pricka av.

Att jag vill röra på mig och aldrig ångrar ett träningspass har drunknat i dåligt samvete och duktighetsorgier.
Istället bara snack om måste och dåligt samvete. Om man matas och övergöds med budskapet om att det är svårt och jobbigt, inte tusan blir det roligt att springa eller att hänga på gymet då.

I media får vi inte sällan höra om hur roligt, lustfyllt, snabbt och lätt det är med matlagning.
Får man den inställningen är det faktiskt litet lättare att hitta glädjen i att slänga ihop en fruktsallad. Varför är det så lätt att göra sin egen buljong, men så svårt att ta en långpromenad?
Nej inga mer fisljumma vindpustar från gamla fotbollskor eller övermänskliga Usain Bolt-resultat.
Alla kan röra sig. Och gör man det på rätt sätt kan alla hitta något som de trivs med.

Men visst. Om man skulle hålla på så. Då skulle ju försäljningen av läkemedel gå ned och människor hade blivit både friskare och gladare. Och hur skulle det se ut. Om det blev förändring.

Inga kommentarer: