Processer under snön

Det är vilsamt och lugnt. Jag spenderar mina dagar i Jämtland och låter allt lugn sjunka in. Hela landskapet är inbäddat i vit, lätt och kall snö. Det är alldeles perfekt. Jag och min syster har spenderat dagen med att sortera gamla saker på vinden. Det är både roligt och jobbigt, som de här dockorna. Jag blir lite konstig till mods av dem.

Fri

Nu har jag slutat på jobbet. Jag är fri! På riktigt. Nu börjar det stora arbetet. Nu har jag ingen stressig tillvaro, inget ansvar, inga plikter att skylla på istället för att göra allt det som jag vill. Nu finns alla möjligheter till att jobba med webshop, lyssna på inre och yttre röster och ta mig tid till väsentligheter. Det låter som en dröm. Och det är det ju också, men det är ändå lite skrämmande. Men nog mest spännande. Jag kommer att tänka på en mening som sades då jag spenderade en vecka i ett katolskt kloster: allt är nåd. Och lite så känner jag just nu. Att allt som kommer att komma från och med nu är nåd. Även om det må vara jobbigt, tungt eller svårt. Jag är faktiskt helt redo.

Helgen

Här är tre bilder från helgen. Efter att ha firat vintersolståndet lite tidigt tillsammans med fina systrar i skogen i fredags så har jag sagt hej då till Jonas som flög iväg till nordligare breddgrader. Därefter har jag snorat och bara sovit i 30 timmar. Det är nästan otäckt så långt borta i sömn och dröm det går att komma. Men jag tror det varit och är nödvändigt. För att komma vidare och för att lugna ned mig efter en extremt stressig och tung period. Säkert nyttigt...

Nytt liv

Det är en bra dag idag. Jag fick besked om att jag kommit in på humanekologi i Lund. Så i januari sätter jag mig åter i skolbänken och börjar om allting igen. Det känns alldeles fantastiskt.

12 12 12 12 12

Jag halvt upplyst av blek vintersol, vilar framför mitt altare med tända ljus på det fina klockslaget 12 12 12 12 12. Jag kan inte låta bli att gilla sådana höjdpunkter i tillvaron.

Ett okänt hus

Jag vet inte vad det här är för hus. Allt jag vet är att det ligger i Eslöv. Men det är ett övergivet hus, precis ett sådant som jag ibland hittar när jag sover, i drömmarna. Ett sådant hus som jag utan att tänka två gånger bara måste åla mig in genom fönstret i. Jag vet att huset knappast kommer att vara fyllt av guld, ädelstenar, rökelse eller myrra. Men kanske finns det andra skatter? Det går inte att veta förrän jag genomsökt huset. Kollat genom varje rum av det. Det är ett spännande äventyr av vakendröm. Och man säger ju att hus i drömmar symboliserar ens inre liv och varande. Nu mår jag kanske inte alltid riktigt så illa som det här huset visar. Men det finns trasiga hus inom oss alla tror jag. Jag kan inte föreställa mig att det skulle kunna vara ohälsosamt, eller förbjudet att ta en liten varsam promenad i sitt undermedvetna, oavsett om man sover eller är vaken, vilket nu som är vilket...

Snygg silo

 En annan skånsk snygging är silon i Eslöv. Den ligger alldeles centralt och är väl värd ett besök. I blekt skymningsljus är den vidunderligt vacker. Kall, grå och gammal betong. Gammal betong är mycket snyggare än ny. Den får mer textur och blir mer levande på ett tilltalande sätt tycker jag.

Fladdermuskvinna

Det har blivit en del halsbandshängen under helgens otroligt introverta pysselövningar. Här är en strassig historia med en fladdermuskvinna. Jag känner för att vara lite mer som hon just nu. Svävande, tidlös och härlig... Men jag ser trött ut, har ryckningar i ögat sedan två veckor tillbaka och är allmänt kanske mest labil i hela Skåne. Men jag tror ändå att det är övergående. Det måste jag ju tro.

Fler hjärtan

Hjärtan som väntar på sammanhang. Men de har kommit en liten bit på vägen i sin fysiska evolution.

Hjärta

Litet hjärta i metallram. Jag har limmat på en liten glaspryl. Det ska bli ett halsband men än så länge ligger det bara i min hand och känner in vad nästa steg ska bli.

Ben från skata

Ibland är det faktiskt dumt att krångla till saker. Jag är ganska bra på att göra saker mer komplicerade än nödvändigt. Det har jag inte gjort här. Och det tycker jag faktiskt lyckades. Ett litet ben från en skata som min mor hittat lades i en liten flaska med kork. Jag har limmat ihop och satt ståltråd och hampasnöre runt. Perfekt när man vill ha ett ömtåligt litet ben med sig.

Skata är det djur, förutom råttor som inspirerar och fascinerar mig mest. De dyker upp i mina drömmar och när jag går till jobbet eller ska göra något jobbigt eller svårt så dyker de upp, sitter och tittar på mig, tjattrar och flyger runt. Under sommaren och hösten har jag hittat en ung skata som jag träffar nästan dagligen. Den hittar på olika hyss när jag går förbi dess revir på väg till jobbet. Om nu skator har revir, men något slags hang sound har de ju. Den här skatan ingjuter hopp och leenden ganska ofta.

Bjärta armvärmare

Av gåvogarn har jag virkat dessa. Färgglada, trevliga och förhoppningsvis mycket snart till salu!