Det är mycket jobb just nu. Kastanjer i jackfickorna, svettiga mardrömmar på nätterna, ett mörker som sveper sig runt mig tätare än dimman som legat Stephen King-troget över Skåne nu i flera veckor känns det som. Även om blodet flyter trögt i ådrorna så vet jag att det är så här som det ska vara. Jag känner mig lite som ett höstlöv som vägrar gå vidare...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar