Jag tror att det här är den vackraste plats jag någonsin varit på. Avsaknaden av lagomhet och begränsningar inför kitschiga färger gör varje steg till ett ögonäventyr. Jag älskar det.Och tidens tand som av olika anledningar tillåts att tugga på fasaderna känns bara alldeles rätt. Allt måste inte vara så tillrättalagt och putsat.
Och här finns många börjor. I alla dessa underbara portar. Jag vet aldrig om någon är hemma, för det syns inte utanpå. Så det är fritt fram för alla fantasier att spinna loss.
2 kommentarer:
Ser mycket nice:igt ut :) hoppas på fler bilder på skumma hus. Är stan mycket slitet efter stormen/ovädret?
Ja, det är riktigt fint. en del är väl lite slitet, men det mesta är byggt på nytt... Men det är ändå relativt ruffigt då det är en väldigt fattig delstat. Jag skulle dock ändå beskriva stan som en blandning mellan Möllan och Indien. Nice!
:)
Skicka en kommentar