Jag har varit borta från blogg och det mesta annat världsligt i en månad nu. Jag har drömt, varit och sjunkit ned i ett annat tempo. Jag har slutat jobbet. Jag försöker att sluta stressa. Jag lever ett annat liv och det är kanske grovt att påstå att jag är en annan människa, men jag tror faktiskt att jag är det. Inte helt förstås, men till viss del. Jag är ingen fin titel, ingen duktig skattebetalare utan jag är snart trettioett år gammal, läser humanekologi A på Lunds universitet, vägrar stressa och får lyckokänslor av att existera.
Jag känner mig rusig och lycklig när jag går till tåget, njuter av att läsa kurslitteratur och att bara finnas. Jag har virkat och tovat ett pennskrin till mina pennor. Det här året har börjat väldigt fint. Jag ska försöka fortsätta så.
