Jag gnäller ju en del på att jag jobbar för mycket och är trött. Det ligger så klart en del sanning i det, men jag är faktiskt ganska bra på att vara ledig och bara vara också. Häromdagen satte jag mig på en parkbänk. Jag bara satt. Tittade på en duva, tittade på solen, lyssnade på ett träd.
Två äldre herrar kom fram och bad att få sätta sig på samma parkbänk som jag satt på. De slog sig ned, pratade och åt frukt. Jag fortsatte med mitt.
En god stund passerade och sedan utbrister en av de gissningsvis pensionerade herrarna "Här kan man ju inte sitta hela dagen". Och sedan avvek de två herrarna.
Slutsats: Jag kan sitta mer på parkbänk och stirra på duvor en pensionärer.
Det känns bra.
1 dag sedan
1 kommentar:
1-0 till dig;) Det är bra att sätta sina mål högt och mer coolt och avslappnat liv än pensionärer kan man väl inte ha, eller?
Jag blir alltid så glad av att läsa på din blogg.
Kram
Skicka en kommentar