Så här blev zombieresultatet. Det var väldigt roligt att experimentera med material, form och färg. Och med masken. Det kändes väldigt speciellt att gå in i en roll som är helt apatisk, ful och död. Det var märkligt att bejaka de sidorna hos mig själv. Även om det var fest och allt så klart var trevligt, så blir man lite ... neutral av att vara levande död. Det var en nyttig erfarenhet. Det är roligt att inse vad lite fejkblod gör för vilken stämning jag hamnar i. Jag ska komma ihåg hur mycket en mask påverkar mig, för direkt när sminket kom på så hamnade jag i en annan värld. Det är ju något som jag kan utnyttja i andra sammanhang. När det är jobbigt kan jag ta på mig fågelfjädrar och flyga iväg... Det behöver inte vara så komplicerat som två timmars lackerande med latex och teatersmink. Det finns mer att hitta i formens och teaterns värld än vad jag insett tidigare. Jag känner mig lite upplyft av den insikten. Dessutom tror jag att det är bra att bejaka även sina mörka/dåliga/förbjudna sidor. Jag vill åtminstone belysa deras existens, även om jag inte har några planer på att bli zombie på heltid.
Jonas förvandlar Isabell till zombie.
Jonas som zombie.
Mer av mig.
Ytterligare lite till.
Systern sköter hushållssysslor. Det blir så paradoxalt och roligt när en levande död tar ansvar för vaxduken!
Sårexperiment. Flytande latex som bas, teatersmink och vanligt smink kombinerades med bomull eller toapapper för att göra sår. Blodet gjorde vi av flytande glukos, karamellfärg och vetemjöl. Det torkade lite under kvällen, vilket gav en ganska trovärdig effekt. Billigt dessutom!
Sårlaboratorium.
Såren av bomull/papper får klippas upp för att det ska gå att få plats med blod.
Jag zombiesitter på köksgolv.
Det var inte alls bekvämt att få bort skiten sen. Det gjorde otroligt ont. Men huden blev verkligen len efteråt... 
Bara för att man är zombie kan man ju inte kompromissa med tandhygienen.
